In 2004, Ulum dalska charged Råðdjärum, their newly formed language council, with the task of developing a new Elfdalian spelling that reconciled Steensland and Åkerberg’s proposals. After seven months, a proposal was presented and accepted by Ulum dalska.Råðdjärum, 2005.

Script
Latin
ISO 639-2
ovd
Status
Unofficial
Debut
20 March 2005

Their hopes of replacing Steensland and Åkerberg’s orthographies were not realized, rather Elfdalian speakers were now left with three competing spelling norms existing side by side.

Literature

Råðdjärum (2005). Älvdalska: språkrådets förslag till älvdalsk stavning [Elfdalian: the language council’s proposal for Elfdalian spelling] [Orthographic proposal]. Ulum dalska. Retrieved 20 September 2026 from ulumdalska.se

 ⮱

Subfamily

Language

Orthography

Subfamily

Language

Orthography

Language

Orthography

Ur ir eð min dig?
Eð war ien uvendes grann witterdag, straks etter nyåreð. I suolstjinį upą̊ Relldalsäðn war eð warmt og guott. Bar liteð laingger framą̊ da’n ulld eð far byr ą̊ drupå frą̊ grånum og tollum, so war yvyrdraiðner min ien aispansar, so dier såg aut sos nog underlig statyer.
War kumb du frą̊?
Ig wet fel ur ruoli eð brukeð wårå dar gęslpåytjin add dugåð riet nån uonngums. Addum ien slaikan uonnngums i geslun ięssn. Dar påytjin add rietað upp gumsan so an kam uppend og ulld tågå påykan, so kåy’tt påytjin …
Oðer råðstemną um övdalskų
Undą̊ för undą̊ fuor ig föstå ur launggsamt du add eð, Lisslprinsn menn. Laindj i seð add it du noð eller uonå dig ą̊ eld kuogå ą̊ grannsuolniðgaunggą. Eð föstuoð ig um morgun fiuord da'n, mes du lit að mig: Ig tyttjer so mitjið um suolnið­gaunggą.
Undą̊ för undą̊ fuor ig föstå ur launggsamt du add eð, Lisslprinsn menn. Laindj i seð add it du noð eller uonå dig ą̊ eld kuogå ą̊ grannsuolniðgaunggą. Eð föstuoð ig um morgun fiuord da'n, mes du lit að mig: Ig tyttjer so mitjið um suolnið­gaunggą.
Oðer råðstemną um övdalskų
War kumb du frą̊?
Sją̊ums, ärums
Ur ir eð min dig?
Ig wet fel ur ruoli eð brukeð wårå dar gęslpåytjin add dugåð riet nån uonngums. Addum ien slaikan uonnngums i geslun ięssn. Dar påytjin add rietað upp gumsan so an kam uppend og ulld tågå påykan, so kåy’tt påytjin …
Eð war ien uvendes grann witterdag, straks etter nyåreð. I suolstjinį upą̊ Relldalsäðn war eð warmt og guott. Bar liteð laingger framą̊ da’n ulld eð far byr ą̊ drupå frą̊ grånum og tollum, so war yvyrdraiðner min ien aispansar, so dier såg aut sos nog underlig statyer.
Undą̊ för undą̊ fuor ig föstå ur launggsamt du add eð, Lisslprinsn menn. Laindj i seð add it du noð eller uonå dig ą̊ eld kuogå ą̊ grannsuolniðgaunggą. Eð föstuoð ig um morgun fiuord da'n, mes du lit að mig: Ig tyttjer so mitjið um suolnið­gaunggą.
Oðer råðstemną um övdalskų
War kumb du frą̊?
Sją̊ums, ärums
Ur ir eð min dig?
Ig wet fel ur ruoli eð brukeð wårå dar gęslpåytjin add dugåð riet nån uonngums. Addum ien slaikan uonnngums i geslun ięssn. Dar påytjin add rietað upp gumsan so an kam uppend og ulld tågå påykan, so kåy’tt påytjin …